Schack Regler

Schack regler bygger på 64 rutor och 32 pjäser. Schack är ett brädspel för två spelare, där vit börjar och spelarna turas om.

Målet

Målet är att sätta motståndarens kung schackmatt.

Kungen slås aldrig och lämnar aldrig brädet. Partiet är slut i det ögonblick kungen är hotad och inget lagligt drag räddar den. Alla partier slutar inte i matt.

Utrustning

• Ett schackbräde.

• 32 schackpjäser, sexton ljusa och sexton mörka.

I turneringsspel tillkommer schackklocka och ett protokoll att skriva ned dragen i.

Schackbräde

Brädet har 64 rutor i ett rutnät på åtta gånger åtta. Ljusa och mörka rutor växlar.

Raderna numreras 1 till 8 och linjerna betecknas a till h. Varje ruta har därmed en egen adress: a1 nere till vänster sett från vit, h8 uppe till höger.

Brädet vänds så att båda spelarna har en ljus ruta i sitt nedre högra hörn. Ligger en mörk ruta där är brädet felvänt.

Schack uppställning

Uppställningen av pjäser är densamma i varje parti. Varje spelare har sexton pjäser: en kung, en dam, två torn, två löpare, två springare och åtta bönder.

Den bakre raden fylls från vänster till höger med torn, springare, löpare, dam, kung, löpare, springare och torn. Bönderna står på raden framför.

Damen placeras på en ruta i sin egen färg. Vit dam på ljus ruta, svart dam på mörk. Stämmer inte det är antingen brädet eller damen och kungen felplacerade.

Vem som spelar vit avgörs före partiet, genom lottning eller överenskommelse.

Om namnen. Pjäserna heter dam, löpare och springare på svenska. Drottning, biskop och häst hörs i vardagligt tal, men används inte i det officiella regelverket.

Hur spelar man schack

Vit gör första draget. Sedan flyttar spelarna varsin pjäs i tur och ordning, och ingen får stå över sin tur.

En pjäs slås genom att en egen pjäs flyttas till dess ruta. Den slagna pjäsen lyfts bort och kommer inte tillbaka.

Ingen är tvungen att slå. Egna pjäser kan aldrig slås, och två pjäser kan aldrig dela en ruta.

Springaren är den enda pjäs som passerar andra pjäser. Alla övriga stoppas av det som står i vägen.

Schackpjäser och hur de rör sig

Kung

En ruta åt gången, åt vilket håll som helst.

Kungen får aldrig flyttas till en ruta där den är hotad, och aldrig ställas intill motståndarens kung. Av samma skäl kan två kungar aldrig slå varandra.

Dam

Valfritt antal rutor rakt eller diagonalt, i alla riktningar.

Torn

Valfritt antal rutor rakt: uppåt, nedåt eller i sidled. Aldrig diagonalt.

Löpare

Valfritt antal rutor diagonalt. En löpare som börjar på ljus ruta stannar på ljusa rutor hela partiet, och den andra på mörka.

Springare

Två rutor i en riktning och sedan en i rät vinkel. Ett L.

Springaren hoppar över både egna och motståndarens pjäser. Den landar alltid på en ruta med motsatt färg mot den ruta den lämnade.

Bonde

Bonden i schack går ett steg rakt framåt. Från startrutan får bonden gå två steg, förutsatt att båda rutorna är tomma.

Bonden slår snett framåt, en ruta. Aldrig rakt fram, aldrig bakåt.

Står en pjäs direkt framför bonden är den blockerad. Den kan varken passera pjäsen eller slå den.

Specialdrag

Tre drag följer inte pjäsernas vanliga mönster.

Rockad

Kungen flyttas två rutor mot ett av tornen, och tornet hoppar över kungen till rutan bredvid. Det enda draget i schack där två pjäser flyttas samtidigt.

Fyra villkor måste vara uppfyllda:

• Kungen har inte flyttats tidigare i partiet.

• Tornet har inte flyttats tidigare.

• Rutorna mellan kungen och tornet är tomma.

• Kungen står inte i schack, och får varken passera eller hamna på en hotad ruta.

Kravet på hotfria rutor gäller bara kungen. Om tornet eller en ruta som bara tornet passerar är hotad saknar det betydelse.

Rockad åt kungens sida kallas kort rockad, åt damens sida lång rockad. Kungen flyttar två rutor i båda fallen.

En passant

En bonde som går två steg från startrutan och hamnar bredvid en av motståndarens bönder kan slås som om den bara gått ett steg.

Draget måste göras direkt på draget efter bondens dubbelsteg. Görs något annat drag först är den möjligheten borta.

Bondeförvandling

En bonde som når motståndarens bakre rad byts mot en dam, ett torn, en löpare eller en springare i samma färg.

Valet beror inte på vilka pjäser som tidigare har slagits. En spelare kan ha två eller flera damer samtidigt.

Schack

Kungen är i schack när den hotas av en motståndarpjäs. Hotet måste pareras direkt, och det finns tre sätt:

• Flytta kungen till en ruta som inte är hotad.

• Slå den hotande pjäsen.

• Ställa en egen pjäs mellan kungen och hotet.

Det tredje fungerar inte mot en springare, som hoppar över allt som ställs i vägen.

Det finns lägen där inte alla tre fungerar. Hotas kungen av två pjäser samtidigt räcker det inte att slå eller blockera, utan kungen måste flyttas. Ett drag som lämnar den egna kungen i schack är aldrig tillåtet.

Rockad är inte tillåten medan kungen står i schack. Att säga "schack" högt är vanligt hemma, men krävs inte i turneringsspel.

Schackmatt

Kungen står i schack och kan varken flyttas i säkerhet, skyddas eller räddas genom att hotet slås. Partiet är slut i samma ögonblick, och spelaren vars kung står matt har förlorat.

Remi

Fem lägen ger oavgjort.

Patt. Spelaren som har draget har inget lagligt drag alls, men står inte i schack. Partiet är omedelbart remi.

Överenskommelse. Spelarna kommer överens om remi.

Otillräckligt material. Ingen av spelarna kan längre sätta matt genom någon följd av lagliga drag. Kung mot kung är det enklaste fallet, kung och löpare mot kung ett annat.

Trefaldig ställningsupprepning. Samma ställning uppstår tre gånger med samma spelare vid draget och samma möjliga drag.

Femtiodragsregeln. Femtio drag i följd görs av vardera sidan utan att en bonde flyttas eller en pjäs slås.

De två sista gäller inte automatiskt. En spelare måste begära remi. Upprepas ställningen fem gånger, eller görs sjuttiofem drag av vardera sidan utan bondedrag eller slag, blir partiet remi utan att någon begär det.

Att ge upp

En spelare kan ge upp när som helst. Partiet är då slut och motståndaren har vunnit.

Turneringsregler

Några regler i schack gäller bara i tävlingsspel.

Rörd pjäs. Den som med avsikt rör vid en egen pjäs måste flytta den, om något lagligt drag finns. Den som med avsikt rör vid en motståndarpjäs måste slå den, om ett lagligt slag finns.

J'adoube. Ska en pjäs bara rättas till på sin ruta säger spelaren det först, med det franska uttrycket j'adoube eller ett tydligt "jag justerar".

Klockan. Varje spelare har en bestämd betänketid för hela partiet. Efter sitt drag trycker spelaren på klockan med samma hand som flyttade pjäsen, och motståndarens tid börjar löpa.

Tiden ute. Den vars betänketid tar slut förlorar partiet. Undantaget är när motståndaren inte kan sätta matt genom någon följd av lagliga drag, och då blir partiet remi.

Otillåtna drag. Görs ett otillåtet drag återställs ställningen och ett lagligt drag görs i stället. Motståndaren får extra betänketid enligt den aktuella spelformen, och ett andra otillåtet drag i samma parti förlorar partiet, om inte motståndaren saknar möjlighet att sätta matt.

Att skriva ned partiet

Varje ruta har en beteckning av linje och rad: e4, d5, g7.

Pjäserna förkortas med en versal: K för kung, D för dam, T för torn, L för löpare och S för springare. Bonden får ingen bokstav, bara rutan den går till.

Ett slag markeras med x, till exempel Sxe5. Schack skrivs med + och schackmatt med #. Kort rockad skrivs O-O och lång rockad O-O-O.

Ett nedskrivet parti går att spela upp igen i efterhand, drag för drag. I tävlingsspel är det också ett krav i vissa spelformer.